Det går ont.
Eller egentligen går det nog inte ont...det går liksom inte alls. Jag stickar på en fin Birch i fint mörkblått merinosilke till en fin vän. Jag kan mönstret utantill och det blir bra och fint hela tiden, men jag vill inte sticka. Fina vännen fyller år om 7 dagar och det känns STRESSIGT. Speciellt när jag helst av allt vill börja på en grön mysig mössa till MIG. jag fryser om huvudet. Just nu vill jag bara skapa fina små saker somgår fortfort och blir färdigt... inte precis receptet på en stor sjal. MEN DEN MÅSTE BLI KLAR!!! och den kommer ju bli jättefin också!
IDAG ska jag börja rida igen! Faktiskt Fina Vännen ovan som fixat en häst i sitt stall. Det blir så skoj för mig, men sambon är inte så road. Det skiter jag faktiskt i. JAG BESTÄMMER SJÄLV HAHAHA!!!
IDAG ska jag börja rida igen! Faktiskt Fina Vännen ovan som fixat en häst i sitt stall. Det blir så skoj för mig, men sambon är inte så road. Det skiter jag faktiskt i. JAG BESTÄMMER SJÄLV HAHAHA!!!
Kommentarer
Postat av: Dockmamman
Ibland när man tar på sig att sticka ett tidsbegränsat arbete så kan det bli så där för mig, det känns inte lika roligt att sticka, det är konstigt men så kan de bli i alla för mig...
Hoppas att det gåt bra för dig/Ha det gott
Postat av: Eva i Jämtland
Det är inte bra när man känner "tvånget"
klart du ska rida om du har lust,sambon kan väl göra nått annat.......
kanske sticklusten kommer tillbaka om du har nått annat att varva med.
Ha det gott !
Trackback
